Pitemål ordbok

304 ord och fraser på pitemål, även kallat pitebondska, med översättning till svenska. Sorterat från A till Ö.

'a: honSätts före kvinnonamn: 'a Klara. Även a eller hon
a-mörnom: i morgonbitti
ánder: skidaÄven ánd, skidorna = ándren
angesht: harmsen
arbäjt: arbeta
be:r: bär
beshwäshfåtti: lat
blijdtjúkkt: gladlynt
bLåi`ta: blöta
bLå`om: blomma
boijn: bynAnvänds också om Älvsbyn
bo`rN: bulna, bli inflammerad
bråorn men: min bror
brö:de: brödet
Brö:de jen jär verklit gåodsmukot: Det här brödet smakar verkligen gott
båka: baka
bålali: burdus
båol: bordÄven baoul
båoLe: bordet
bårgeli tijd: rätt tid
bärfåut: barfota
bärhuveafta: fest
Bö dö et hö:v hänn?: Behöver du inte det där?
böxskrede: byxorna har hasat ned
daNs: dansa
dell: till
denna: därÄven denn
djupränt: så djup snö att man sjunker
djäla: åker
djära: göra
djööl: grina
drevánn: drivsnö
dråga: dra
dråga dell: friskna till
dårg å: rusa iväg
dårjnålen: tallbarr
dö: du
döm: de
döm`dena: de där
dömjen: dessaBetyder också de här
Döm våra nest n'Kalle: De är hos Kalle
ebräjdd vä åsit: obetydligt
e da:g: i dag
e gå:r: i går
eis: is
eitt: ettÄven e eller ett
euskefeurat: nedstämdÄven öuskeföurat, i Kalix öskefurot
èut: ute
feus-teven: ladugårdslukt
finfLos: högfärdig person
fjuksnönn: lätt snö
fjälla: flickvän
fLècka: flickan
foil: fylla
Foil opp mjölkhemtar'n: Fyll mjölkhämtaren
fåra: fara, åka
fämfläjte: fyndig
ga`arn: galen
gammälschmöcko: gammeldags
gnisterspännare: elektrikerÄven gnisterspännar
gode: ganskaÄven gåode
gren: gran
gåod: god
gåodsmukot: god i smaken
gå opa bójn: ryktas
gåraijl: riktigt dåligt väder
göudat: galet
göuvd: galning
hajn: hanKortform av hajna
hajna: hanBetyder också den här, om ett han-ord
Hajn hejt Kalle: Han heter Kalle
hakatent: kort stubinPå bondska håkatent
Han jär nalta spanagge: Han är lite hetsig
hejm: hem
hejn: det härKortform av hejna, skrivs också häjn
hejna: det härSkrivs också häina eller häjna
hejt: heter
hendervä: hemmavid
hé ommar´n: fjärrkontroll
heuali´gen: ojdå!
heus: hus
hojn: honKortform av hojna
hojna: honBetyder också den här, om ett hon-ord. Bestämd form
Hojna jär åll åll: Hon är trött
Hon jär gåode fämfläjte: Hon är ganska fyndig
hoven´droven: huller om buller
håsa´faot: person från Luleå
hä: det
Hä gäll it djööl: Det gäller att inte grinaUngefär: bit ihop
Hä jär båra na tjóller: Det är bara strunt
Hä jär et tåongt móka fjuksnönn: Det är inte tungt att skotta lätt snö
Hä jär klaart: Det är färdigt
Hä jär läjsamt dáansh vä ejn som ha ilak-and´n: Det är tråkigt att dansa med en som har dålig andedräkt
Hä jär som dråga katta åtaba:k: Det är som att dra katten baklängesSägs om något som går tungt
Hä jär som ine-n volpstjöle: Det är som i en valpkorgDet vill säga stökigt
Hä låg kle:da nagesht woshtánsh: Det låg kläder här och var
hänna: det därÄven hädenna
Hänna tåo opa kwekka: Det där tog på en öm punkt
Här gick snörrovaast: Det gick fort
Härri gu so arg i var: Herre gud så arg jag var
Hä soid: Det lutar
Hä var möche åte jena: Det var mycket insekter här
Hä vart så göudat: Det blev så galet
i: jag
I arbäjt nalta hendervä: Jag arbetar lite hemmavid
I behöv it: Jag behöver inte
I be it höv: Jag behöver inte
I ha tjira ándren: Jag har tjärat skidorna
I hav illt öte bäjne: Jag har ont i benet
i hejt: jag heter
I jär bådda boin: Jag är från Älvsbyn
I jär färda: Jag är klar
I jär så euskefurat: Jag är så hängig
I jär åll åll: Jag är trött
ilak-and´n: dålig andedräkt
illspecko: argsint
illt: ont
I sko stul en strucko: Jag ska vila en stund
I sko stuul nalta: Jag ska vila lite
it: inteÄven et, som man säger i vissa byar
ita: ätaÄven ite eller eta, åt = å:t
It dö båra sowle?: Äter du bara det godaste?
I tjänn mä nalta krumo e da:g: Jag känner mig lite sjuk i dag
I veit itt: Jag vet inte
I vorte rädd: Jag blev rädd
I waal så trojt bårte hejna: Jag blir så trött på det här
jenna: härÄven jenn
jeshwingt: snabbt och braÄven geshwingt eller jeshwängt
jett: lätt
jitt: orka
jä: niÄven je
Jär dö öte fö:-dä?: Håller du på att äta?
Jär klåkka jen bårgeli?: Visar klockan rätt tid?
jösh å:t: hjälpts åt
kaark: sy grovt och slarvigt
kaff: kaffe
kaggerbeint: skakig på benen
kalasä:re: kalasade, åt gott
kangraot: spindel
kangråotne:t: spindelnät
katta: katten
kle:da: kläder
kLeut: blöja
klodden: mjukt tunnbröd
kläjn: klen
kolifäjs: slagsmål
Kommen hijt onga: Kom hit ungar
Kom å seit lave mä: Kom och sitt bredvid mig
krakla: skral
kreggom: runt omÄven kregom
krumo: sjuk, krasslig
kröko: liten och svag
kvedo: proppmätt
kwekka: öm punktEgentligen den mjuka delen
kwe:l: kväll
kå:l: kall
lagrann: noggrann
langbäjnemojj: harkrankÄven koggamoj
lave: bredvid
lejd: ful i sättet
lekatt: hermelin
lellhouwe: ungdomligt oförstånd
loj`se: lyset
Lämen nalta slåkamon: Lämna lite mellanrum
lämmen: träningsvärk
löög: ljuga
malln borta kalln: likna sin far
moj: myggMycket mygg = mojjat
mojjat: mycket mygg
mojl: boll
mokaråmme: gödselränna
mågahove: måttlighet med mat
mötje: mycketÄven mytje
mööl: knåda
'n: hanSätts före mansnamn: 'n Sixten. Även n, en eller han
nager: några
nagerst: någonstans
nagesht: någonstansÄven nagerst
nagesht woshtánsh: här och var
najn: någon
nalitta: litegrannÄven nalta
nalta: liteÄven nalitta
nanschtin: någonsin
neest: sy nätt
nest: hos
nestjärla: matsäck
nojåsh-afta: nyårsafton
nå: någotÄven na, nage eller naa
nåppe: plockat
nöför: ingen konst
nöges: måsteÄven nööst, tvingades = nögese
On höst'n båka vä tonnbröde för vinterbehåove: På hösten bakade vi tunnbröd för vinterns behov
paltschwiim: övermätt av palt
pappa dijn: din pappaPossessivet kommer efter ordet
piligröut: mycket lite
pitjmåLe: pitemålet
påik: pojke
påtjen: pojken
pären: potatisÄven päro
päroflos: potatisskal
pärowann: sork
ra`al: vrålaVrålade = raLe
raate: skräp
remidjen: bestick
rä`Nsk: gnägga
schlåssali: slarvig
schweites: svettas
Schönd dä: Skynda dig
shukli: sjuklig
sjö: sjö
sko: ska
skovvalottom: hur som helst
Sko vä fåra a-mörnom?: Ska vi fara i morgonbitti?
skreck: åka skridskorSkridskorna = skrecken
skråpabúll: sladdbarn
skröppli: skröplig
sku: skulle
skwe`eL: gråta
skwe:l: barn fött utanför äktenskapet
skåog: skog
slarva: trasa
Slecke sleukt besleut: Vilket bra beslut
slepa´durres: kyssasAv munslepan, munnen, och durra, darra
sLeùk: sluka
sLeùt: sluta
slokkamon: mellanrum
släpphent: fumlig
smola: tunnbröd i mjölkÄven smolanedi eller bruta
snepp: snabbvisit
snåttren: hjortron
snäägg: blåsa
snöblint: kan inte se för all snö
sóorm: smutsa
sovvel: sortera
sowle: det godaste
spanágge: hetsig
staoul: stol
stchjäggles: grimasera
stijn opp: le
stjer: tjäderÄven stjeer
stjilå: bero på
stjitheuse: utedass
stjùt: skjuta
stjällkåo: skällko
stjälät: Skellefteå
stjä`ärn: stjärna
stjöLja: tvättkorg
stuul: vila
ståóln: stolen
stögo: stuga
stö`gon: stugan
swi`d: svida
söjna: så härÄven söjn
sömenkeurat: sömndrucken
sönna: så därÄven sönn
sörlenninga: folk från södra Sverige
sööm: sy
tette å: lunka iväg
tjeurat: tjurigt
tjiroståmb: tjärstubbe
tjoller: strunt
tjällinga: käringen
tjörmakall: vimsig gubbe
trobba: butter
tråck: tråckla
twäjtes: lyckas
twärdjära: göra något snabbt
töckejen: sån här
töckenden: sån där
törrfuruvedagocken: hackspett
ùdd´man: barskrapad
va`aL: blivaEgentligen varda. Heter vaL i presens
Var et så beshwäshfåtti: Var inte så lat
ve: medÄven vä
veinter: vinter
verklit: verkligen
vhaller: svammel
viiderstöjt: cykelpumpOrdagrant: väder-stöt
Voda jär dö då?: Varifrån kommer du?
vodda: varifrån
volpstjöle: valpkorg
vosch: varBetyder också vart
vä: viÄven ve
Vä ha jösh å:t: Vi har hjälpts åt
Vä håva wann ine pärolande: Vi har sork i potatislandet
vöre: hur
Vöre jär'e vä dä?: Hur är det med dig?
Vöre jär'e vä jä?: Hur är det med er?
waal: blir
waller: svamla
warg: varg
wo: vad
Wo heijt pappa dijn då?: Vad heter din pappa?
Wo jär hejn för nå?: Vad är det här för något?Ihopsatt av belagda ord: wo, jär, hejn och nå
Åjj va dö sóorm: Oj vad du sölar ner dig
Åj, vå vä kalasä:re e gå:r!: Oj, vad vi åt gott i går!
åll`er: aldrig
åsit: ingenting
åtaba:k: baklänges
åte: mycket insekter
äkshlänt: duktig
ätthå:la: envist efterhängsen
ä´xter: pigg för sin ålder
örtda:gen: vardag

Orden kommer från ordlistan på pitemal.wikidot.com, AlterHedens, Wikipedia och fler källor. Stavningen varierar mellan byar.

Pitemål ordbok

A

B

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

N

O

P

R

S

T

U

V

W

Å

Ä

Ö