Om pitemål

Pitemål, eller pitebondska, är dialekten som talas i Piteå och längs Pite älvdal i Norrbotten.

Var talas pitemål?

Pitemål talas i Piteå och Älvsbyn och längs hela Pite älvdal, upp i delar av Arvidsjaur och Jokkmokk. I byarna kallas dialekten bondska. I själva Piteå talas en mildare variant som kallas pitefint. Orterna har egna namn på bondska, till exempel Boin för Älvsbyn.

Pitemålsakademin grundades 2014 för att vårda pitemålet som immateriellt kulturarv, och dialekten används fortfarande av många unga.

Så låter pitemål

• Diftonger. Gamla långa vokaler har blivit dubbelljud: eis (is), heus (hus), skåog (skog), boi (by).
• Tjockt L. Skrivs ofta med stort L, som i kåLv (kalv), och sägs längre bak i munnen.
• K och g blir tj och dj före främre vokaler: tjö`örk (kyrka), djä`ra (göra).
• Korta ord. Inte blir it eller et, och många ord tappar slutvokalen.
• Tre genus. Saker kan vara han eller hon: hajna (han, den här), hojna (hon, den här) och hejna (det här).

Vanliga ord på pitemål

• åsit – ingenting
• nalta – lite
• gode – ganska
• snåttren – hjortron
• euskefeurat – nedstämd
• it – inte
• vöre – hur
• paltschwiim – övermätt av palt

Se alla ord i ordboken eller lär dig dem i lektionerna.

Stavning

Det finns ingen rätt stavning. Uttalet skiljer sig mellan byar, så samma ord kan skrivas på flera sätt, till exempel mötje, mytje och möche (mycket) eller hejna, häina och häjna (det här).

Källor

Wikipedia: Pitemål · Ordlista på pitemal.wikidot.com · AlterHedens · Uppsats från Uppsala universitet